En god vän tänkte på mig vid en rensning hemma och la undan detta vackra sigill istället för att kasta det i skräphögen, Åh va glad jag blev! Nu vilar den bland mina gamla böcker tillsammans med sin lackstång och ett gammalt fickur.Kram på er!/Tess
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Vad fin! Härligt med vänner som tänker på en och sparar för att det ska få en ny funktion i ett nytt hem, gulligt av henne.
SvaraRaderaGud vilken tur att din vän inte slängde den där godbiten. Tur har man ibland:).
SvaraRaderaHa de gott!
Kram
/Sara
Vilken vän du har!!! Men det undrar man nog egentligen inte över!
SvaraRaderaSköt om dig!
Kraam Pia
Tänk så finurligt livet är ändå.....
SvaraRaderaImorse dök du upp precis överallt när jag var ute och tog mig en bloggsväng så jag kikade lite nyfiket in till dig, men så var jag tvungen att sätta händerna i dagens arbetshög och hann därför inte skriva några rader till dig. Sen tog jag mig en liten paus förut och kikade in på min blogg OCH SER DIN KOMMENTAR HOS MIG!!!!!!!! Då "hajjade" jag till alltså.
Nu har jag kommit hem efter en lång arbetsdag och då tänkte jag passa på att skriva de där raderna jag inte hann imorse. Sååååå kul att du hittade till mig. Ska kika vidare när jag har lite mer tid, men jag ser så vackra saker här och det gillar jag *ler*
Skapar ju en del själv och det är alltid så kul att hitta en "besläktad".
Ha det så fint nu så hoppas jag vi hörs igen!
Kram på dig!
Mia
Ja men, jag höll ju på att glömma sigillet.... Så underbart! Jag älskar sådana saker som du kanske förstått!