18 feb. 2010

Zoooombie!

Hej alla fina!

Nu har det varit glest mellan inläggen här, inte för att jag har haft lite att skriva utan för att jag inte hunnit med!

Vi brukar väldigt sällan vara sjuka här hemma men nu har lillan haft någon konstig magsjuka två gånger inom en månad och börjat krångla med sömnen.
Jag fick ju mitt lilla ryck i söndags och röjde loss och bar då ut hennes säng och tänkte att hon skulle sova i en vanlig barnsäng som hon velat, ska vara lika som storasyster så klart!
Det slog fel kan man säga!
Hon har haft en fas nu då hon vaknat på natten och tycker det är dags att hitta på något skoj sådär runt 2-3 snåret på nätterna! Nu senaste nätterna har hon vaknat och skrikigt som en dåre istället! Man får absolut inte ta på henne, klappa eller trösta men det går dock att få svar från henne om man lockar med något väldigt attraktiv i klass med välling eller så. Jag har bläddrat i huvudet mellan alla olika barnråd man får utan att hitta någon riktigt bra lösning! Tror att det är någon otrygghets fas, hon vill gärna vara nära hela tiden nu och har blivit lite mammig och pappor igen nu.
Ska försöka läsa på ikväll och fortsätta att försöka skapa så mysigt, gosigt och tryggt för tjejerna så hoppas jag att det hör ska släppa. Men imorse när vi klev upp var vi alla grå i ansiktet med svarta rungar under ögonen efter att inte sovit ordentligt på ett tag nu! Alla tips mottages med vidöppen famn!!!
Storasyster är som tur var otroligt svår att väcka och brukar sova igenom det mesta!

Nog om detta! Har en hel hop med saker som jag tänkt fota men inte hunnit innan mörkrets infall. Och lite nytt på huset också, snart har vi ett matrum isolerat och klart! Jippie, på kvällarna har vi suttit och planerar roliga saker vi vill fixa, man måste sporra med lite gosaker, som infällda högtalare bakom snickarglädje i matrummet! Mums!

Kram på er alla genom goa som sporrar mig med söta ord!/ Tess

8 kommentarer:

  1. Oj, suck, jag minns den där tiden..men inte det, hur jag klarade mig igenom den tiden med förståndet i behåll? Nå, om du frågar gubben min, har jag ju inget förstånd (haft att förlora, hehhe) ;)!

    Kommer tid, kommer råd. Tröstsamt, va?

    Sköt om er allihopa (vilket ni förstås gör)!

    Kraaamis, Pia

    SvaraRadera
  2. Åh minns så väl men känner att man nyss kommit över den fasen viket är såå skönt!!

    Vet inte hur gammal din minsta är men det kan ju vara trotsåldern som gör sig påmind ;)
    Min lilla har haft fruktansvärda utbrott och bara legat och skrikit oavsett vad man gjort som om hon vore i en annan värld och allt var bara fel. Men nu var det lääängesen sist!

    Hugo och Ellen har både större sängar nu, men ofta vill de sova hos oss. Ibland byter jag säng med någon av barnen så slipper jag snarkningar o annat så sussar alla gott *fniss*
    Hugo min äldsta är ofta den som vill sova hos oss, för han är rädd för spöken och tomtar säger han medan Ellen nog inte börjat fundera över sådant ännu och sover oftast tryggt ensam.

    Hoppas du får det lugnare framöver!
    Kramar

    PS Är inte med i viktklubb, men kanske att jag går med framöver om jag inte lyckas så bra!

    SvaraRadera
  3. Å lillstumpan. En fas som sagt, alltid är det steg man måste ta och trösklar att gå över. Det kommer gå bra. Ni har det så himla fint och mysigt och tryggt hos er så trygghet tror jag inte det är brist på. Snarare bara ren ovana. Sån där som är luddig och som man kanske bara måste vänta ut.
    Saknar dig!

    /Lina

    SvaraRadera
  4. Jag har inga fasta råd,men tänker på er.
    kram Lena

    SvaraRadera
  5. Hej

    Kolla upp "nattskräck" på fass tror jag der finns.Det hade min dotter ett tag,man fick ingen kontakt på ett tag!!Lite läskigt!!!Hör gärna av dig om du vill chica6@spray.se

    Kramar Veronica.

    SvaraRadera
  6. Hej där vännen. Ja gud vad jobbigt allt blir när man inte får sova. Jag har inga bra tips eftersom min dotter har sovit hela nätter jämt sedan hon var 6 månader men innan det sov hon inte alls så jag vet precis hur jäkla vidrigt trött man kan vara. Kämpa på, jag tror det löser sig. Vad händer om hon sover med er då? Blir hon tryggare då?
    Kram
    /Sara

    SvaraRadera
  7. Hej igen stackars dig,det är verkligen oroligt när dom skricker så där!Vi försökte väcka henne och då kunde hon somna om!Hoppas det bir bättre fast det håller nog på ett tag...Du får ta en semla som tröst hi hi kramar

    SvaraRadera
  8. Mardrömmar?! Bara att försöka prata lugnt och bädda om henne igen och kanske få sitta där en liten stund.
    Kanske bara en fas eftersom hon bytt säng. Försök att göra det mysigt i sängen och skapa trygghet innan hon ska sova.
    Svårt att veta vad det kan vara. Du får pröva dig fram lite.
    jag har själv inte haft dessa problem med Wilma, hon tar alla förändring med ro.
    Kram

    SvaraRadera

Åh, tack! Blir så glad att du tar dig tid att kommentera hos mig!